Bästa utdelningsaktierna 2021 – Aktier med hög avkastning

Att få aktieutdelning är något som lockar många sparare.

I den här artikeln kommer vi titta på några av svenska börsens bästa utdelningsaktier, samt svara på de vanligaste frågorna kring aktieutdelning. Det finns flera typer av utdelningsaktier och listan ska inte tolkas som köpråd av enskilda aktier, utan mer som ett stöd för var du som vill sätta ihop den bästa utdelningsportföljen kan leta vidare för att hitta bolagen som passar just dig.  

Vi vill dock påminna om att det absolut viktigaste för dig som investerare är vilken totalavkastning som du får. Det vill säga totalen av utdelning plus kurstillväxt. Det finns mängder med bra investeringar som betalat ingen eller en mycket låg utdelning, men där aktiekursen med råge kompenserat för detta. Vi har heller inte gjort någon lista på aktierna med högst direktavkastning, utan listan består av en blandning av aktier med lite högre utdelning och aktier som kvalar in på listan på lite andra kriterier, till exempel goda chanser till höjda utdelningar eller en ovanligt stabil verksamhet med minimal risk för sänkta utdelningar.

Vi har också valt att bara ta med ett bolag per bransch för att ge en så bra bredd som möjligt på listan. Vi nämner dock i flera fall alternativ inom samma bransch om du vill bredda ditt sökande efter bra utdelningsaktier. Med det sagt, över till listan på de bästa utdelningsaktierna.

Topp 7 bästa utdelningsaktierna 2021

1. Castellum

Det går nästan inte att ha en sådan här lista utan att börja med Castellum. Bolaget har höjt sin utdelning varje år sedan 1997 när de kom in på börsen. Castellum är ett fastighetsbolag med fokus på kontor, samhällsfastigheter och lager/logistik i främst de större svenska städerna.

Man märker tydligt att utdelningen är väldigt central i bolagets relation med sina aktieägare. Under sommaren 2020 då en stor del av bolagen på Stockholmsbörsen hade sänkt eller helt slopat sin utdelning på grund av coronapandemin fokuserade Castellum redan på nästa års höjning av utdelningen. I VD-ordet från Henrik Saxborn kunde vi under sommaren 2020 i Q2-rapporten läsa ”Jag vågar efter vårt starka första halvår ödmjukt tro att även 2020, trots pandemin, kommer att innebära en ökning av förvaltningsresultatet, och därmed även utdelningen, för 23:e året i följd.” En sådan stabilitet och fokus på aktieägarnas utdelning måste man som utdelningsinvesterare älska.

De senaste åren har Castellums direktavkastning oftast pendlat mellan 3 och 4% vilket ihop med den fina utdelningstillväxten gett en totalavkastning på cirka 15% om året både om vi mäter de 10 och de 20 senaste åren. Klart bättre än börsen som helhet. I Castellum har vi historiskt fått det bästa av de två världarna inom utdelningsinvestering, både en relativt hög direktavkastning här och nu och en fin utdelningstillväxt.

Ett annat alternativ att titta på inom fastighetsbranschen är snabbväxande Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB. Direktavkastningen är för närvarande ganska låg för att vara ett fastighetsbolag, men om bolaget kan fortsätta växa som de gjort de senaste åren och höja utdelningen i takt med tillväxten kommer utdelningen snart vara attraktiv i förhållande till dagens aktiekurs. Att hyra ut fastigheter till skattefinansierad samhällsservice med långa hyreskontrakt är i grunden en väldigt stabil verksamhet. Samhällsbyggnadsbolaget delar dessutom ut pengar fyra gånger om året vilket är ovanligt i Sverige då de flesta bolag delar ut en eller två gånger om året. En fördel anser vissa medan de flesta är överens om att det är den totala utdelningen per år som är intressant, inte om den delas upp i en, två eller fyra delar.

Läs mer här!

2. Tele2

Telekombolagen brukar alltid komma upp när man pratar om stabila utdelningsbolag. Här föll valet på Tele2, men ett alternativ kunde också varit konkurrenten Telia som vi nästan lika gärna kunde lyfts fram. Tele2 har dock haft en stabilare aktiekurs och dessutom bjudit ägarna på regelbundna extrautdelningar vilket gjorde att valet föll på dem. Just extrautdelningarna skulle vissa kunna se som en nackdel då utdelningen blir lite fladdrig från år till år, men då man lyckas upprätthålla en ok utdelning även under åren utan extrautdelning är det inget större problem. I grunden kan man ändå argumentera för att det är sunt att bolaget anpassar utdelningen efter sina behov och jobba med extrautdelningar när utrymme finns, snarare än att höja den ordinarie utdelningen varje år av ren princip vilket kan slå tillbaka i ett senare skede.

Verksamheten för telekombolagen är konjunkturokänslig då de flesta kunder drar in på andra kostnader än bredbandet eller mobilabonnemanget när det blir tuffare tider rent ekonomiskt.

Läs mer här!

3. Axfood

En annan stabil verksamhet är dagligvarubranschen. Axfood driver bland annat kedjorna Willys och Hemköp och står för runt 25% av försäljningen i dagligvaruhandeln i Sverige. Här kunde ett alternativ till stabil utdelare varit marknadsledaren ICA, med valet föll på Axfood tack vare en något högre direktavkastning. Precis som med mobilräkningen slutar vi inte köpa mat, tandkräm och toalettpapper ens i de sämsta tider vilket gör verksamheten stabil. Precis som utdelningsjägaren vill ha det. 

Att driva matbutiker kräver dessutom att man binder betydligt mindre kapital än vad man först kan tro. Många av varorna hinner Axfood nämligen sälja innan dess att de behöver betala fakturan till leverantörerna. Det vill säga man får in pengarna från försäljningen innan dess att man behöver betala för inköpet av samma vara. Varje finansdirektörs dröm! Det gör också att Axfood har möjlighet att dela ut en stor del av vinsten varje år, då pengar inte binds upp i verksamheten i någon större omfattning.

Den extremt stabila verksamheten och den tillhörande stabila utdelningen har gjort att många investerare närmast betraktar Axfoods aktie som en obligation. I den låga ränta som råder idag har värderingen därmed pressats upp i takt med att investerarna kan nöja sig med en allt lägre direktavkastning på denna typ av superstabila aktier. Det gör att det helt klart finns en risk i aktiekursen om värderingen skulle komma ner på historiskt mer normala nivåer. Den tålmodige kanske därför kan vänta på bättre läge för att köpa in sig i bolaget. 

Ett lägre aktiepris på grund av lägre värdering i förhållande till årsvinsten skulle så klart ge en högre direktavkastning. Då utdelningen och verksamheten är stabil så skulle en nedgång i aktiepriset de närmaste åren troligtvis snarare bero på aktiemarknadens betalningsvilja än på att vinst och utdelning går ner.

Läs mer här!

4. Holmen

Skogsbolaget Holmen har med sina stora skogstillgångar stora reala värden och en stark balansräkning. Bolaget har en lång historik och har funnits på börsen sedan 1936, då under namnet Mo och Domsjö AB.

Precis som i flera andra fall har den stabila verksamheten och utdelningen i den här lågräntemiljön drivit upp värderingen. Det gör att direktavkastningen är i lägsta laget för närvarande (räknat på ordinarie utdelning). Men utdelningen är stabil med goda chanser till högre och högre utdelning år för år och med regelbundna mellanrum kommer det dessutom extrautdelningar.

De 10 senaste åren har i genomsnitt runt 80% av vinsten delats ut. Det är högt och tyder på att Holmen klarar investeraringar och att sköta den löpande verksamheten utan att binda upp så stor del av vinsten i nya investeringar. Precis så vill en utdelningsinvesterare ha det.

Läs mer här!

5. Nordea

Precis som telekom och dagligvaror är stabila utdelningsbranscher så är det svårt att göra en lista med våra bästa utdelningsaktier utan att ta med en av våra fyra storbanker. Nu blev det Nordea, men det kunde lika gärna blivit Swedbank, Handelsbanken eller SEB. 

För närvarande har det varit en del politik i bankernas utdelningar. Den europeiska centralbanken, ECB, förväntar sig att de europeiska bankerna är mycket återhållsamma med utdelningar och återköp fram till september 2021. Men de svenska storbankerna har väldigt stabila finanser och kommer kunna dela ut en del av den inställda utdelningen från 2019 års vinst (som skulle delats ut 2020) i efterhand samt även dela ut nya pengar under 2021. Nordea ligger långt över de riktvärden som ECB har satt upp och så snart reglerna släpps upp ytterligare kommer vi kunna räkna med ordentliga utdelningar de kommande åren.

Något som kan ligga på minussidan för Nordea för svenska sparare är att de har sitt säte i Finland vilket gör att det dras källskatt på utdelningen. Om du äger aktierna i en kapitalförsäkring får du tillbaka hela (eller i värsta fall nästan hela beroende på hur din mäklare lyckas hantera källskatten) i efterskott. Tycker du detta är ett problem kan det vara bättre att titta på någon av de tre andra storbankerna som har sitt säte i Sverige och där ingen källskatt dras på utdelningen.

Läs mer här!

6. Svolder

Svolder är ett investmentbolag med fokus på små och medelstora bolag vilket särskiljer det mot många andra investmentbolag som främst fokuserar på riktigt stora portföljbolag. Historiskt sett har småbolag utvecklats bättre än storbolag på börsen vilket bör tala till Svolders fördel. Utdelningen är egentligen för låg för att platsa på en lista över rena utdelningsaktier men här fick de ändå chansen att komma med på listan. 

Svolder har en fin historik av utdelningshöjningar på över 10% om året i snitt de senaste 5 åren. De lyckades till och med höja utdelningen under 2020 då många bolag sänkte eller helt ställde in utdelningen. Något som framförallt imponerade på många utdelningsälskare var VD Ulf Hedlunds uttalande i VD-ordet för 2020 där han så tydligt markerade för vikten av utdelningar.  ”Svolder ser aktieutdelning som den naturligaste formen av vinstdelning och ersättning för det kapital aktieägarna tillför varje aktiebolag. Det är förödande för kapitalförsörjningen om det från politiskt håll ställs upp hinder för just utdelning.”

Investmentbolag kan vara en fördel för den som försöker sätta ihop den bästa utdelningsportföljen. Detta då vi automatiskt får en riskspridning genom flera olika verksamheter i olika branscher. När något går lite sämre kompenseras det förhoppningsvis av att något annat går bättre. Om ett bolag får problem och behöver tillskott av nya pengar från ägarna så kan förhoppningsvis investmentbolaget lösa det med hjälp av kassaflöde från andra portföljbolag, vilket gör att vi som ägare inte behöver stoppa in nya pengar. 

Ett tecken på stabiliteten i investmentbolag det är att Svolder delat ut pengar varje år sedan börsintroduktionen 1993. Många investmentbolag vill dock växa och lägger en del av de pengar de får i utdelning från sina portföljbolag på att köpa fler aktier i befintliga eller nya bolag. Direktavkastningen blir därför sällan jättehög i investmentbolag, chanserna till utdelningstillväxt är dock goda vilket gör att Svolder får vara med på listan.

Ett annat investmentbolag med mycket god utdelningshistorik och idel höjda utdelningar är Investor. Under 2010 delade de ut 4 kr per aktie. De följaren åren höjdes utdelningen konsekvent med 1 kr om året ända fram till 2019 då 13 kr per aktie delades ut. Planen var också att fortsätta denna superstadiga trend och dela ut 14 kr under 2020, med pandemin kom emellan och man nöjde sig med att dela ut 9 kr det året. Nu under 2021 är man åter på banan och delar ut 14 kr per aktie. Även i Investors fall är dock utdelningen i förhållande till aktiekursen ganska låg och bolaget behåller en hel del pengar inom sin verksamhet för att köpa fler aktier i portföljbolagen och därmed låta bolaget och dess substansvärde växa. Investmentbolagen som allmänhet bör därför ses som bolag med god chans till utdelnings- och kurstillväxt snarare än höga utdelningar här och nu.

Läs mer här!

7. Volvo

Nyckeln för höga och stabila utdelningar är bolagets vinst och dess balansräkning. Volvo tickar verkligen i båda dessa boxarna för närvarande. Trots att den ordinarie utdelningen på 6 kr kompletteras med en extrautdelning på 9 kr per aktie blev många analytiker och ekonomijournalister som följer Volvo besvikna. Volvos kassa är nämligen överfull och en total utdelning på både 25 och 30 kr hade varit möjligt. Det gör att många hoppas på extrautdelning även kommande år.

En utdelning på 15 kr vid en aktiekurs på strax över 200 kr ger höga 7% i direktavkastning. Och med goda chanser till något liknande även kommande år. På minussidan när det kommer till en lista av utdelningsaktier måste ändå nämnas att Volvo är så försiktiga och sitter kvar på en jättekassa som många bedömare tror kunde göra bättre nytta ute hos aktieägarna. Volvo är trots allt ett verkstadsbolag och ingen bank. 

Många reagerade negativt på att Volvo valde att ta emot stöd för korttidspermittering under 2020 och sen kan betala ut 30 miljarder i utdelning året efter och samtidigt har pengar kvar i kassan för minst 30 miljarder till i utdelning kommande år. Vilket möjligtvis är förklaringen till att de valde att nöja sig med 15 kr per aktie i utdelning. Frågan är dock om rubrikerna hade blivit så mycket värre av att de delat ut 50 miljarder istället för 30?

På lite längre sikt är det viktigare hur Volvo lyckas med sina kommande affärer, till exempel hur framgångsrik satsningen på el-lastbilar blir, än hur mycket pengar som ligger i kassan här och nu. Att flytta pengar från bolagets kassa till aktieägarnas genom utdelning skapar inget verkligt värde, utan för det krävs nya vinster och framtida kassaflöde för bolaget. Just nu går dock affärerna bra och kassan är fylld, vilket gör att Volvo kvalar in som en bra utdelningsaktie med den fakta som idag finns tillgänglig.

Läs mer här!

Frågor och svar om aktieutdelning

Varför är utdelningsaktier så populärt?

Många lockas av känslan att få en passiv inkomst, det vill säga att pengar ramlar in helt av sig självt flera gånger om året. Du kan till och med glömma bort att du äger aktien, utdelningen kommer landa på ditt konto i vilket fall som helst. Detta är ju mest en rent känslomässig fördel med utdelningsaktier jämfört med att sälja lite aktier eller fondandelar varje år och på så sätt få loss lite pengar från din portfölj. Men det finns faktiskt också några rent rationella fördelar med att välja utdelningsaktier. 

En fördel är att man genom att välja aktier mer en stabil utdelning väljer bort många förhoppningsbolag som går med förlust år efter år i väntan på det stora genombrottet. En aktie som stabilt år efter år kan dela ut pengar har ändå en stabil verksamhet som verkar fungera. Att få fram pengar till utdelning är inte lika lätt som att dribbla bort ett svagt resultat med olika engångsposter i bokföringen. ”Dividends don’t lie” det vill säga utdelningar ljuger inte är ett känt amerikanskt uttryck. 

En annan fördel är att vi faktiskt får hjälp av styrelsen i bolaget, som troligtvis kan verksamheten mycket bättre än oss, att avgöra hur mycket pengar vi kan plocka ut ur bolaget det här året utan att riskera den långsiktiga överlevnaden. Säger styrelsen att de klarar av att dela ut 5 kr per aktie betyder det i en absolut majoritet av fallen att det är långsiktigt hållbart och inte kommer sätta bolaget i problem. Ska du själv avgöra om du vid årsskiftet ska sälja av 3, 4 eller 5% av din portfölj för att få loss lite pengar finns det risk att du säljer för mycket och vid fel tillfälle. Vilket dränerar din portfölj på värde och gör det svårt att leva på portföljen under alla de år du tänkt göra det. Det här gäller inte bara den som slutat jobba och ska leva helt på sin aktieportfölj, samma sak gäller om du varje år vill åka på en sommarsemester som ska betalas av din portfölj. Ska du själv avgöra hur mycket du kan ta ut finns det risk att det några år i början blir all inklusive i Karibien för att några år senare bli tält på Böda camping. Den risken är mindre om du låter bolagens styrelse hjälpa dig med att bedöma hur mycket pengar som kan plockas ut utan att urholka det långsiktiga värdet. 

Vad betyder utdelningsandel?

Utdelningsandelen anger hur stor del av bolagets vinst som delas ut till ägarna i form av aktieutdelning. Detta mått är mycket intressant att titta på då det händer att bolag under kortare perioder delar ut mer än 100% av vinsten. Detta är givetvis inte långsiktigt hållbart och om det inte beror på en tillfällig svacka i vinsten så finns det stor risk för att utdelningen i framtiden kommer behöva sänkas. En utdelningsandel på 40-60% av vinsten ger goda chanser till utdelningstillväxt, eftersom mycket pengar behålls i företaget och investeras. Vilket om investeringarna slår någorlunda väl ut borde möjliggöra större vinster i framtiden.

Att ett bolag enstaka år delar ut över 100% av vinsten behöver inte vara en varningssignal. Litar vi på styrelsens omdöme kan vi även tolka det som att bolaget är inne i en kortare svacka som de räknar med att komma till rätta med och att bolagets balansräkning tål en lite högre utdelning under ett eller ett par år innan vinsten i framtiden stiger för att täcka upp utdelningen.

Hur länge måste jag äga en aktie för att få rätt till utdelning?

En vanlig missuppfattning är att det skulle finnas lätta pengar att tjäna genom att köpa en aktie precis innan utdelningen och sen få till exempel 4% avkastning på några dagar i samband med utdelningen. Och att vi sen skulle kunna sälja aktien när vi fått vår utdelning och hoppa på nästa bolag som ska dela ut någon vecka senare. Aktiemarknaden är däremot alldeles för effektiv för att någon skulle tillåta oss att tjäna så lätta pengar.

Det som händer vid en utdelning är att bolaget tar pengar från sin kassa och delar ut till ägarna. Bolagets kassa minskar alltså i samma utsträckning som ägarnas plånbok fylls och inga nya pengar har skapats just i samband med utdelningen. Det gör att aktien ”allt annat lika” ska falla precis lika mycket som utdelningen över natten från den dagen vi behöver äga aktien för att få utdelning till dagen efter då aktien handlas utan rätt till utdelning. 

Det betyder att om du köper en aktie för 100 kr sista dagen som du behöver äga aktien för att få en utdelning på 4 kr så kommer aktien troligtvis öppna runt 96 kr när börsen öppnar dagen efter. Säljer du aktien den dagen är det fortfarande du som ägde aktien dagen innan som har rätt till utdelningen. Några dagar senare kommer din utdelning landa på kontot och du är tillbaka på plus minus noll. Värdet i utdelningen skapas alltså inte vid utdelningstillfället utan varje dag som bolaget bedriver sin verksamhet och tjänar pengar fram till nästa år då en ny förhoppningsvis högre utdelning kan skickas ut till ägarna. Om bolaget går bra och utdelning nästa år är högre än 4 kr är det stora chanser att aktiekursen ligger över 100 kr då. 

Är det någon skatt på aktieutdelning?

Äger du dina aktier på ett ISK eller i en kapitalförsäkring betalar du ingen skatt på svenska utdelningar. Däremot betalar du en årlig schablonskatt på värdet av din portfölj. Skatten blir alltså samma oavsett om aktierna ger utdelning eller inte. 

Ibland kallas utdelning för direktavkastning. Varför det?

Direktavkastning är ett mått på utdelningen i procent av aktiekursen. Det vill säga utdelningen anges i kronor per aktie och direktavkastningen i procent av aktiepriset. Båda talen mäter egentligen samma sak och baserar sig på samma grund. Ett bolag där aktien kostar 200 kr och som delar ut 10 kr per år har en utdelning på 10 kr och en direktavkastning på 5%. Och alla förstår ju vad du menar om du säger att utdelningen är 5% även om ordet direktavkastning är mer korrekt i det sammanhanget.

Vad är risken med att jaga bolagen med högst direktavkastning?

Aktiemarknaden är för det mesta rationell och smart. Det betyder att om ett bolag har en direktavkastning på upp emot 10% eller ännu mer så tyder det på att marknaden inte tror att denna utdelning är hållbar över tid. Kanske jämför du aktiens aktuella pris med förra årets utdelning om bolaget ännu inte meddelat vad årets utdelning blir. Ofta ligger en nedgång i aktiekursen det senaste året bakom de högsta direktavkastningarna och väldigt ofta kommer utdelningen sänkas de kommande åren. Strategin att sortera bolagen efter högst direktavkastning, på jakt efter en hög och säker ”ränta” är därför inte så smart som den kan låta.

Om jag investerar i en aktiefond utan utdelning. Var tar utdelningen för aktierna som ingår i fonden vägen?

En aktiefond som får utdelning från sina innehav men inte skickar utdelningen vidare till fondandelsägarna tar helt enkelt pengarna som delas ut och köper fler aktier. Det gör att pengarna som delas ut läggs på fondvärdet istället och du får exakt samma avkastning i form av ett högre pris på dina fondandelar. Vill du komma åt utdelningen i form av kontanter kan du alltså sälja några procent av din fond och få loss pengar motsvarande utdelningarna.

Du bör alltså jämföra en fonds utveckling med ett index som inkluderar utdelningar, eftersom det annars blir väldigt lätt för fondbolaget att slå sitt jämförelseindex.

Hur fungerar fonder med utdelning?

Fram till för ungefär 10 år sedan var det vanligt med utdelning i aktiefonder, men numera är det väldigt ovanligt eftersom skattereglerna gjorts om så det inte längre fyller något direkt syfte med utdelning i fonder. Det finns dock några undantag där framförallt några börshandlade fonder (så kallade ETF:er) ger kontant utdelning. Det vanligaste är då att utdelningen inte har något direkt och exakt samband med utdelningen för underliggande bolag. Fondbolaget väljer helt enkelt en vad de anser lagom nivå av fondens värde som ska delas ut varje år. Du skulle precis lika gärna kunna uppnå samma effekt genom att sälja av några procent av ditt innehav i fonden som att förlita dig på en kontant utdelning. Men vissa tycker det är skönt att inte behöva ta ett beslut om när och hur mycket man ska sälja och gillar psykologin bakom att få en kontant utbetalning en eller flera gånger om året. 

Är utdelningarna som regel stabilare än aktiekurserna?

Fram till våren 2020 var det en väl etablerad sanning att aktieutdelningar svänger betydligt mindre än aktiekurserna. Det nämndes då som en fördel för den långsiktige som ville kunna förutspå ett möjligt årligt uttag ur aktieportföljen att utdelningarna kunde förväntas stiga med kanske 5% om året över tid medan aktiekurserna ena året kan gå upp 40% för att nästa år gå ner med 30%. Under corona-året 2020 visade sig denna sanning inte längre stämma. Medan många bolag sänkte eller slopade sin utdelning helt återhämtade sig aktiekurserna på många håll och börsindex stängde några procent plus på året. Det hade alltså under 2020 var stabilare att ha en strategi som bygger på att äga aktier och fonder utan utdelning och sälja till exempel 4% av värdet varje år än att förlita sig på bolagens utdelning. Detta för den svenska börsen som helhet. Det finns dock, som vi sett ovan, ett antal bolag där utdelningen är mycket stabil och fortfarande är lättare att gissa vad utdelningen kommer vara om ett år än att försöka gissa vad aktien kostar om ett år. 

Varför har tillväxtbolag nästan alltid låg direktavkastning?

Tillväxtbolag är precis som det låter bolag som växer snabbt. En stor del av bolagets värde ligger därför i tro på framtida vinster snarare än vinsten i år och nästa år. Det betyder att tillväxtbolag värderas högre i förhållande till årets vinst. Och ju högre värdering i förhållande till årets vinst desto mindre pengar i förhållande till aktiekursen finns det att dela ut. 

Dessutom ligger det i sakens natur att ett tillväxtbolag ofta måste investera pengar i verksamheten för att kunna fortsätta växa. Det gör att den så kallade utdelningsandelen blir lägre. Kombinationen av en högre värdering i förhållande till årets vinst och att en mindre andel av årets vinst kan betalas ut i utdelning gör att direktavkastningen ofta blir mycket låg i tillväxtbolag. Många tillväxtbolag delar inte alls ut några pengar och beräknas inte göra det på många år. Investeringen kan bli väldigt bra ändå, men då gäller det att vinsterna kommer där i framtiden som planerat.

Motsatsen är mogna bolag som inte har så mycket tillväxt framför sig. De stora telekombolagen eller bankerna kommer troligtvis inte bli så jättemycket större och kan därför dela ut pengarna till ägarna snarare än investera med målet att försöka mångdubbla omsättningen de kommande åren. Axfood kan inte öppna hur många Willysbutiker som helst även om de har kassan full av pengar. Därför delas en stor del av vinsten ut till ägarna. 

Är preferensaktier bra alternativ för utdelningsportföljen?

Preferensaktier är ett mellanting mellan obligationer och aktier. Det innebär att man får utdelning före de vanliga aktieägarna som äger så kallade stamaktier. Om bolaget hamnar i problem och inte kan betala ut utdelning till preferensaktierna så uppstår en skuld som bolaget måste betala innan de får börja dela ut pengar på de vanliga stamaktierna igen. Utdelningen på preferensaktier kan alltså inte sänkas eller slopas, utan att det får konsekvenser för bolaget. Detta låter ju väldigt bra och säkert för oss investerare. Den andra sidan av myntet är att preferensaktierna heller inte kommer höja utdelningen om det går väldigt bra för bolaget. Bra utdelningsaktier tenderar som vi sett att höja sin utdelning år från år, vilket alltså inte kommer ske med preferensaktier.

Till viss del kommer alltså den fasta utdelningen från preferensaktier att ätas upp av inflationen. Om du har 1 000 preferensaktier som delar ut 20 kr om året i utdelning så kommer du inte kunna köpa lika mycket för dina 20 000 kr i utdelning år 2030 som du kunde göra år 2020. Har du istället 1 000 stamaktier i ett välskött bolag är chansen stor att utdelningen om 10 år kommer vara högre än idag, även om vi tar hänsyn till inflationen. De flesta välskötta utdelningsbolag höjer nämligen utdelningen klart snabbare än inflationen. Och snabbare än vad de flesta personer får i löneökning på jobbet.

Preferensaktier från stabila och välskötta bolag har man de senaste åren ofta fått runt 6% direktavkastning på. Då inte utdelningen kommer öka är det väldigt lite som talar för att vi får någon avkastning i form av en högre aktiekurs. Det gör att du troligtvis kommer få en högre avkastning på börsen via vanliga stamaktier eller aktiefonder än dessa 6%. Men 6% är samtidigt ingen dålig årlig avkastning och kan du nöja dig med att plocka ut till exempel 4% ur portföljen varje år kan du ta en del av utdelningen och köpa fler preferensaktier för. På så sätt kommer utdelningen stiga tack vare att du för varje år äger lite fler aktier. Och du kommer på så sätt kompenserar för inflationen och får samma köpkraft för dina preferensaktiers utdelning över tid.

Många preferensaktier har en inlösenkurs där bolaget kan lösa in aktien. Denna är viktig att hålla koll på så man inte köper preferensaktier och betalar ett högre pris över börsen än vad inlösenkursen ligger på. Eftersom man då kan tvingas sälja aktierna med förlust om bolaget väljer att lösa in preferensaktierna. 

Det finns även D-aktier som många gånger liknar preferensaktierna väldigt mycket med sin fasta utdelning som varken kommer höjas eller sänkas. Har samma bolag både D-aktier och preferensaktier är preferensaktien något säkrare då man står före D-aktieägarna i kö för att få ut pengar om bolaget hamnar i kris. Det gör också att direktavkastningen på preferensaktierna blir något lägre än D-aktierna i ett bolag som har båda aktieslagen, eftersom aktiemarknaden kompenserar för den lägre risken med viljan att betala ett lite högre pris i förhållande till utdelningen.

Ofta nämns återköp som ett alternativ till utdelning. Vad är återköp och på vilket sätt hänger det ihop med utdelning?

Med återköp menas att aktiebolaget använder en del av sin kassa till att köpa aktier i det egna bolaget. Ofta i syfte att makulera aktierna. Likheten med utdelning är helt enkelt att det är ett sätt att ta pengar från bolagets kassa och tillföra aktieägarna värde. Effekten av att återköpa och makulera aktier är nämligen att alla befintliga aktieägare får en större andel av de kvarvarande aktierna i bolaget. Med färre aktier kvar blir det också färre aktier som ska dela på framtida vinster med ökad utdelning per aktie som följd. 

För att ta ett konkret exempel. Du äger 1 000 aktier i ett bolag som totalt har 1 000 000 aktier.  Bolaget delar ut 1 000 000 kr det vill säga 1 kr per aktie. Du får således 1 000 kr i aktieutdelning.  Men bolaget har så mycket pengar i kassan att de utöver utdelningen på 1 000 000 kr även har råd att återköpa 20 000 egna aktier motsvarande 2% av totala mängden aktier. Dessa aktier makuleras och nästa år finns det då bara 980 000 aktier. Även nästa år delar bolaget ut 1 miljon kronor till ägarna vilket då ska fördelas på färre aktier vilket i sin tur gör att utdelningen blir 1,02 kr per aktie, 2% högre än året innan. Bolaget har skapet en högre vinst per aktie och utdelningstillväxt trots att inte mer pengar delas ut år två.

Ett alternativ till detta hade varit att dela ut lite mer än 1 000 000 kr i utdelning det första året och strunta i att spara pengar i bolagets kassa för att kunna återköpa aktier. Så hade de ägare som ville kunnat köpa fler aktier för den högre utdelningen och på så sätt få en större del av det totala antalet aktier och därmed högre andel av nästa års totala utdelning. 

Bäst effekt av återköp får man så klart om återköpen sker på en låg aktiekurs där många aktier kan återköpas för en viss summa pengar. Tyvärr har det visat sig att det är svårt även för bolagens styrelser att förutspå aktiekurser och det finns många exempel på bolag som återköpt aktier för att sen se aktiekursen falla kraftigt åren efter återköpen. Här har man verkligen inte skapat aktieägarvärde genom återköp, utan snarare slängt ägarnas pengar i sjön. 

Disclaimer: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i aktier, fonder eller värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd.
Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg