Bästa indexfonderna 2022 – Dessa indexfonder presterar bäst

Indexfonder har fått en självklar plats i många sparares portföljer och anses av många vara de bästa fonderna för långsiktigt sparande. Indexfonder betyder helt enkelt att man investerar i en fond där det inte sitter en förvaltare av kött och blod och väljer ut vilka aktier som ska köpas, utan fonden köper samtliga aktier som ingår i ett index. Det betyder att avkastningen inte blir beroende av en persons förmåga att hitta rätt aktier utan fonden kommer följa genomsnittet för de fonder som ingår i indexet. Indexfonder kallas därför ofta för passiva fonder.

Till en början var många skeptiska. Att tillhöra genomsnittet var inget som lockade då både förvaltare och sparare så klart helst ville tillhöra den halvan som presterade bättre än snittet. När det kommer till aktivt förvaltade fonder med en avgift på låt säga 2% räcker det tyvärr inte att placera sig på övre halvan, fonden måste dessutom slå genomsnittet med dessa 2 procentenheter för att i leverera en avkastning högre än index när avgiften dragits bort. 2% per år kanske inte låter så mycket, men det har visat sig vara väldigt svårt att år efter år leverera denna överavkastning för en aktiv fondförvaltare.

Indexfonder är ett lätt sätt att investera. Det räcker egentligen med att kolla upp två saker innan du köper fonden och sen behöver du göra minimalt med uppföljning under resans gång för att se att fonden gör sitt jobb. De två saker som du behöver kolla upp är vilket index som fonden följer och vilken avgift fonden har. Sen är det bara att sätta igång och bygga upp ett långsiktigt sparande i indexfonder.

Här kommer listan på bästa indexfonderna.

Topp 4 bästa indexfonderna 2022

1. Länsförsäkringar Global Indexnära

Det första många tänker på när det kommer till indexfonder är en billig global indexfond. Troligtvis är det också en sådan som du ska välja om du bara vill ha en fond i din portfölj.

En global indexfond följer världsindex vilket betyder en väldigt stark övervikt mot några länder. Främst USA som utgör runt 60% av globalt index. Samtliga de 10 största aktierna i fonden utgörs av amerikanska bolag. Så globalfonden blir inte den riktigt så välspridd över hela jorden som många tänker sig med tanke på namnet. Tillväxtmarknader som Kina, Indien och Brasilien finns över huvudet taget inte med i fonden, trots deras mycket stora folkmängd och också stora och växande ekonomier.

Länsförsäkringar Global Indexnära kostar 0,2% om året vilket är ungefär så billigt som man kan få det. Som alternativ har båda nätmäklarna Avanza och Nordnet egna globala indexfonder med en avgift på 0,1-0,2%. Så är du kund hos någon av dessa kan du troligtvis lika gärna välja deras egna globalfonder.

Det finns vissa farhågor kring att Avanza och Nordnets globalfonder kommer vara något sämre än Länsförsäkringars globalfond på att hantera källskatt på utdelningar i vissa länder. Vilket skulle kunna påverka prestandan med kanske 0,1% om året utöver avgiften. Avanzas och Nordnets fonder har funnits i lite för kort tid för att man ska kunna se exakt hur väl de lyckats följa index. Avvikelsen på såväl Länsförsäkringars, Avanzas och Nordnets fonder mot globalt index bör dock alla vara mycket små vilket gör alla tre fonderna till ett bra alternativ.

2. SEB Hållbar Sverige Indexnära

En bred indexfond som följer indexet SIXRX och följer hela 260 bolag på Stockholmsbörsen inklusive återinvesterad utdelning. Avgiften på 0,27% är något högre än de billigaste indexfonderna, men fördelen med att följa ett så brett index och därmed även få med mindre bolag. Det gör att avgiften troligtvis kommer vara värd sitt pris jämfört med de smalare och billigare alternativen. Småbolag har nämligen presterat bättre än stora bolag historiskt. Dessutom ger så klart 260 bolag en större riskspridning, det vill säga effekten blir mindre om något av de största bolagen som väger tungt i en smalare fond får problem och tappar mycket i värde.

Viktigt att poängtera är att fonden inte är jämnt viktad. Det vill säga den äger inte lika mycket av alla 260 bolag som ingår i fonden. Indexet SIXRX viktar bolagen efter sin storlek vilket alltså fonden som följer indexet gör. De 10 största innehaven med bolag som Atlas Copco, Investor, Ericsson och Volvo väger nästan 40% av fondens totala värde. Det betyder att de 250 övriga bolagen gemensamt bara står för lite över 60% av värde. Vill du ha ännu högre exponering mot småbolag bör du alltså komplettera med en småbolagsfond. Som tur är finns det indexfonder även med inriktning mot småbolag.

3. PLUS Småbolag Sverige Index

De flesta småbolagsfonder är aktivt förvaltade men PLUS Småbolag Sverige Index är en indexfond som är inriktad på småbolag. Det betyder att fonden följer Carnegie Small Cap Return Index, som innehåller cirka 200 aktier på Stockholmsbörsen. Detta index väljer bort de största bolagen men innehåller fortfarande medelstora bolag, så det är inte riktigt så inriktat mot småbolag som namnet kan antyda. Avgiften för PLUS Småbolag Sverige Index är 0,43% om året vilket är högt för att vara en svensk indexfond, men lågt för att vara en fond som riktar in sig på mindre bolag.

Vill du gå ett steg längre finns även alternativet PLUS Mikrobolag Sverige Index som följer ett index som heter NASDAQ OMX Stockholm Small Cap GI. Detta index bestående av 100 bolag vilket gör att hälften av bolagen i Carnegies småbolagsindex har valts bort på grund av att de anses för stora. Här får du alltså en smalare fond med ännu starkare fokus på de mindre bolagen. Avgiften är här 0,46% det vill säga marginellt högre än PLUS Småbolag Sverige Index.

Historiskt har småbolag främst gått bra i perioder av stark börs. Det kan därför vara bättre läge att gå in i en småbolagsfond när börsen gått lite sämre under en period än att köpa småbolag när börsen är på All Time High. Över tid bör småbolag ha goda chanser att slå de större bolagen även i framtiden.

4. Avanza Emerging Markets

Fonder inriktade på tillväxtmarknader är i regel lite dyrare än sverigefonder och globalfonder. Här sticker Avanza ut med en fond som skiljer sig lite vad gäller fondavgift mot Nordnets och Länsförsäkringars alternativ. Avanza Emerging Markets har avgift 0,29% vilket ändå är lite skillnad mot Nordnet Indexfond tillväxtmarknad och Länsförsäkringar Tillväxtmarknad indexnära A som båda ligger på 0,4%.

Skillnaden är dock liten och precis som i fallet med globalfonden så skulle det kunna uppstå en skillnad på 0,1 procentenhet beroende på hur väl fonden lyckas följa index och hantera eventuella skatteeffekter. Då det inte finns något som talar för att Avanza Emerging Markets skulle klara att följa index sämre än konkurrenterna blir det ändå vårt förstahandsval när det kommer till en billig och bred tillväxtmarknadsfond.

Indexfonder med inriktning mot tillväxtmarknader är väldigt tungt viktade mot Kina med runt 40% vikt. Därefter följer Sydkorea och Taiwan som både står för 13% och Indien med 9%. Om Sydkorea med bolag som Samsung verkligen ska betraktas som en tillväxtmarknad går så klart att fundera på, men då vi inte får med bolag från Sydkorea i en globalfond får vi väl ändå säga att det fyller sitt syfte att ha med landet i tillväxtmarknadsfonden.

Frågor och svar om indexfonder

Hur ska jag fördela pengarna mellan olika indexfonder det vill säga sprida pengarna över olika geografiska marknader?

Svenska börsen står för bara ungefär 1% av ett globalt index och den svenska börsen har gått bra historiskt. Det gör att de flesta som bor i Sverige vill ha lite högre exponering mot svenska aktiemarknaden än den procent som en vanlig globalfond innebär. I så fall bör man komplettera globala indexfonden med en svensk indexfond.

För fonder som investerar i aktier baserade i andra länder än Sverige placeras givetvis pengarna i annan valuta än svenska kronor. Då finns det något som man brukar kalla för valutarisk då en globalfond kommer påverkas negativt om till exempel kronan stärks mot dollarn. Det gör att svängningarna kan bli större över kort tid då både börsen utveckling och valutan påverkar fonder med inriktning på andra länder än Sverige. Ytterligare ett skäl till att du som bor i Sverige och mäter din avkastning i svenska kronor kan välja lite högre vikt av svenska bolag än vad den som bor i en annan del av världen skulle välja. Väldigt få privatsparare i USA har nog reflekterat att 1% svenska bolag skulle vara för lite i ett globalt index.

Många anser dessutom att det är lite skevt att stora länder som Kina och Indien inte alls finns med i en globalfond och väljer därför dessutom att komplettera sitt fondsparande med en tillväxtmarknadsfond.

I slutänden är det så klart egentligen främst en fråga om var man tror börsen kommer gå bäst i framtiden. Kommer det amerikanska börsen gå bättre än både den svenska börsen och börserna på de stora tillväxtmarknaderna så kommer utvecklingen bli sämre av att komplettera globalfonden, som har stort fokus på USA, med fonder som investerar mer i tex Sverige och Kina. Detta är för de flesta privatsparare svårt att ha någon åsikt om och en ökad riskspridning i form av flera olika fonder som placerar i olika geografiska regioner är en fördel.

40% globalfond, 40% sverigefond och 20% tillväxtmarknadsfond kan kanske vara en fördelning att utgå ifrån för ett långsiktigt sparande. Har du både aktier och fonder i din portfölj är du troligtvis överviktad mot Sverige vad gäller aktierna och kan därför använda indexfonder till att nå andra geografiska marknader. Att direktäga aktier i bolag från Kina och Indien är nämligen lite väl komplicerat för de flesta av oss.

Är det verkligen så svårt att hitta en fond som slår index?

Ja, detta har studerats i en mängd akademiska studier och slutresultatet brukar vara någonstans att 75-95% av fonderna misslyckas med att slå index över en tidsperiod på 5-20 år. Givetvis mycket beroende på vilken period och vilket index man väljer att mäta mot. Vi ska komma ihåg att siffrorna troligtvis egentligen är ännu högre då det brukar vara så att fonder som underpresterat index under flera år läggs ner eller slås ihop med andra fonder och därför inte finns kvar tillräckligt länge för att finnas med i den slutgiltiga uppföljningen över en längre period.

Att 75-95% av de aktivt förvaltade fonderna inte slagit index i olika undersökningar betyder samtidigt att 5-25% faktiskt lyckats. För dig med stort intresse kan det säkert vara möjligt att hitta fonder och fondförvaltare som varit framgångsrika historiskt och har goda chanser att fortsätta leverera. Men det här kräver att du följer med och håller koll. Vad gör du till exempel om fonden byter förvaltare? Ska du följa med förvaltaren till en ny fond eller är det kanske fondbolaget som har en strategi och kultur som gjort att fondförvaltaren lyckats slå index. Det finns många exempel på fonder och förvaltare som varit stjärnor under några år för att sedan plötsligt börja underprestera kraftigt. Kanske var det bara tur att det gick bra, även om det gick bra 5-10 år i rad?

Jag läste en artikel att de flesta Sverigefonderna slagit gratisalternativet och indexfonden Avanza Zero under 2020. Hur går det ihop med att så få fonder anses kunna slå index?

Det vi måste komma ihåg är vilket index vi jämför med. Avanza Zero är en indexfond som följer de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, det vill säga ett smalt storbolagsindex. Under vissa år kommer de stora bolagen gå sämre än de mindre, till exempel var 2020 ett sådant år. De flesta Sverigefonder köper andra bolag än de absolut största och fick således en fördel jämfört med storbolagsindex under 2020. Så en mer relevant jämförelse hade varit att jämföra Sverigefonderna med en indexfond som följer ett bredare index. Samt givetvis titta på en längre tidsperiod än ett år.

Det finns dock anledning att tro att mindre bolag har goda chanser att slå de största bolagens aktieutveckling över tid. Det behöver däremot inte betyda att man måste köpa dyra aktivt förvaltade fonder utan kanske snarare leta efter indexfonder som följer ett bredare index med fler bolag. Det är förklaringen till att vi föreslog en bredare indexfond som SEB Hållbar Sverige Indexnära i första hand men även gav exempel på fonder med ännu större fokus på mindre bolagen.

Varför heter många fonder något med ”indexnära”?

Även om indexfonderna är passivt förvaltade och bara har en uppgift, det vill säga att följa sitt index, är fondbolagen lite olika skickliga på att lyckas med detta. Det finns något som heter ”tracking error” som anger hur mycket indexfonden avviker från sitt index. Normalt sett är detta väldigt lågt det vill säga fonden följer index rätt exakt. Men inte alltid till precis 100% vilket gör att fondbolagen friskriver sig lite från detta genom att kalla fonden för indexnära istället för index.

Enklaste sättet att se hur väl de lyckats följa index är att helt enkelt titta på grafen för fondens utveckling och jämföra den med index och/eller andra fonder som ska följa samma index. Kan du inte se någon avvikelse med blotta ögat trots att du drar ut grafen på ett par år är de troligtvis tillräckligt bra på att följa index för att du ska slippa bekymra dig om att gräva fram en exakt siffra över fondens ”tracking error”.

Hur länge har indexfonder funnits?

Det var en person som heter John Bogle som grundade firman Vanguard som brukar beskrivas som indexfondernas fader. Han grundade Vanguard år 1974 och ett par år senare öppnade de världens första indexfond som privatpersoner kunde investera i. Fonden följde de amerikanska indexet S&P 500, som består av 500 stora bolag.

Indexfonden var ingen omedelbar succé, troligtvis till stor del på grund av att övriga branschen direkt insåg att detta kunde leda till lägre fondavgifter och provisioner. Så det är först på lite senare år som indexfonderna verkligen har fått ett brett genomslag. Numera råder det ingen tvekan om att indexfonder fyller sin roll och John Bogle fick sitt erkännande till slut.

Forbes har exempelvis beskrivit pionjären John Bogle som den person som gjort mest nytta för investerare under det senaste århundradet. Även investeringsgurun Warren Buffett håller med om att Bogle bör hyllas och skrev för några år sedan följande i sitt årliga brev till aktieägarna ”Om en staty någon gång ska resas för att hedra den person som har gjort mest för amerikanska investerare, bör det självklara valet vara John Bogle”. Buffett har också sagt att om han bara fick ge ett råd till en investerare så skulle det vara ”Köp en indexfond”.

Finns det risker med att så mycket pengar ligger i indexfonder? Det vill säga att ingen verkligen tänker till och utvärderar bolagen som fonderna köper?

Jo någonstans går det så klart en gräns för hur mycket kapital som kan ligga i passiva indexfonder utan att börsen och värderingen i vissa aktier blir lidande. Det kan bli problem både i tider av att många sparar nya pengar i indexfonder och att många tar ut pengar samtidigt om nästan alla pengar ska ut och in i samma bolag bara för att de ingår i ett visst index.

Att aktierna i ett index får en rimlig värdering bygger på att ett antal analytiker, fondförvaltare och privatsparare hela tiden värderar bolagen och säljer de som de anser blivit för högt värderade och köper andra bolag som de anser vara billiga. Om ingen gör den värderingen blir det till slut problem. Exakt var denna gräns går det vill säga hur stor del av kapitalet på världens börser som kan komma från passiva investeringar är oklart.

Om värderingen i många bolag blir uppenbart fel på grund av att passiva indexfonder köper utan att analysera bolagen bör det locka till sig placerare som drar nytta av dessa felprissättningar och marknaden borde över tid klara att korrigera priset. Det betyder att så länge inte 100% av kapitalet ligger i indexfonder bör marknaden kunna hantera denna problematik.

Jag har idag en indexfond som kostar 0,25% i avgift men har nu hittat en annan som följer samma index som kostar 0,22%. Bör jag byta?

Svaret är inte så självklart som det kan låta. Givetvis är det bättre att betala 0,03 procentenheter lägre avgift, allt annat lika. Även små skillnader ger märkbar effekt på lång sikt med ränta på ränta. Men tänk på att byta från en fond till en annan kan ta en börsdag eller två. Säg att börsen går upp med 1% under den dagen som du låg utanför marknaden på grund av att fondbytet höll på att genomföras, då tar det väldigt många år för dig att få tillbaka den förlorade procenten genom att betala 0,03% lägre avgift varje år.

Dessutom heter som sagt många fonder indexnära och kan inte garantera att de följer index till exakt 100%. Så i teorin kan fonden med 0,25% i avgift lyckas följa index lite bättre än fonden med 0,22% och avkastningen därför bli snarlik.

För nytt sparande är det däremot givetvis en bra tumregel att välja fonden med lägsta möjliga avgift som följer ett visst index. För att byta mellan fonder kan du behöva tänka igenom det hela en gång till och om skillnaden är tillräckligt stor för att vara värd jobbet. Börsen kan så klart även gå ner 1% under tiden du byter fonder och du blir det helt plötsligt en bra affär. Över tid går dock börsen upp mer än den går ner så risken på nedsidan borde vara lite större än chansen på uppsidan.

Hur ofta behöver jag kolla upp mina indexfonder?

En fördel med indexfonder är att du egentligen inte behöver följa upp deras prestation över huvudet taget. Då fonden bara följer ett index finns det inte så mycket att kolla upp som i fallet med aktivt förvaltade fonder där du behöver hålla koll på att förvaltaren gör ett bra jobb och gör rätt för sin avgift.

För den lite mer intresserade kan det vara intressant att se om det dykt upp några bra alternativ med lägre avgift en gång om året. Men i grunden räcker det med att hitta en lämplig fördelning av olika indexfonder, dra igång ett månadssparande i dessa och sen låta det rulla på. Det kommer inte bli den absolut högsta avkastningen, men heller inte någon dålig avkastning utan precis som tanken är en genomsnittlig avkastning som följer index. Och faktum är att den avkastning som aktieindex gett historiskt räcker väldigt långt för att skapa stora värden för den långsiktiga. Helt utan kunskap, ansträngning eller nedlagd tid. Det gör att indexfonder med rätta ofta kallas för de bästa fonderna för ett långsiktigt sparande.