Spara pengar tips 2022 – Bästa sättet att spara pengar långsiktigt

Det här med att spara pengar är ju otroligt enkelt i teorin, du ser till att ha ett överskott i kapital månad för månad och avsätter detta överskottet i sparande – för sämre tider, för en tryggare ekonomi eller till en storslagen upplevelse.

Eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle där teknikprylar, abonnemang, bilar, resor och kläder handlas i överflöd så kan det vara svårt att skapa detta överskott, även fast din inkomst stadigt ökar varje år.

Det finns en del som är riktigt duktiga på att spara pengar och ser till att ha ett sparande varje månad. Enligt en studie av Länsförsäkringar står dock 21% av svenskarna utan något som helst sparande, och 46% sparar mindre än 1 000 kronor i månaden. Samtidigt ser vi att genomsnittssvensken lägger 1 250 kr i månaden på onödiga saker såsom godis, snacks, hämtmat, uteluncher och utefika, enligt en studie av Folksam.

Nåväl, du är här för att du sökt efter tips på att spara pengar i vardagen. Så låt oss djupdyka i sätt du kan skaffa ett överskott i din ekonomi, och således framtidssäkra din ekonomi. Nu kör vi!

10 tips på hur du kan spara pengar 2022

1. Se över dina löpande kostnader

Dina löpande kostnader är de som kommer ha störst långvarig effekt på din ekonomi. Jag har själv lyckats spara runt 12 000 kr det senaste året genom att kvartalsvis gå igenom mina löpande kostnader och kapa det som inte används, och försöka få en bättre erbjudande på de tjänster jag vill behålla.

Ett exempel är streamingtjänster, jag hade tydligen signat upp mig till HBO Nordic, Viaplay och Netflix och jag kollar mest på YouTube och SVT Play. Genom att säga upp dessa abonnemang blev det 418 kr mindre kostnader per månad. Boven var att jag signat upp till testa på-erbjudanden, eller helt enkelt glömt att jag hade tjänsterna.

En annan bov är att man ser priset per månad, istället för att se vad det årliga priset är. Säg att du vill binge:a en HBO-serie, det är ju underbart att leva i en annan värld ett tag. Du betalar 99 kr för första månaden och har ett universum av serier och filmer att plöja.

Efter ett tag känns det som att du plöjt hela utbudet eller så börjar du se på något annat på en annan tjänst. Du tänker att du kan behålla abonnemanget “utifall att”, och tänker inte så mycket mer på det.

Den ligger där och rullar, och eftersom det “bara” är 99 kr i månaden (antagligen inte en stor kostnadspost i din totala ekonomi) så går den lite “under radarn”.

Men tittar vi på vad priset blir per år så landar detta på 1 188 kronor. Du har alltså betalat drygt 1 200 kronor för att se på en handfull serier eller filmer. Om du har kvar detta i 5 år så innebär detta 5 940 kronor i kostnader – och detta handlar om ett abonnemang på ynka 99 kronor.

Detta är oftast en väldigt liten del av din totala sparkvot du kan uppnå genom att vara hård mot dina löpande kostnader. Ta alltid dina löpande kostnader och multiplicera med 12, då får du en bild om vilka pengar du faktiskt lägger på tjänsten/produkten, och du kan ta detta i beaktning när du avgör ifall den används tillräckligt mycket för den pengen.

Samma gäller onödigt dyra abonnemang – här kan det handla om större besparingsmöjligheter. Även här, gångra med 12 och se ifall du kan få ned denna kostnadspost. I samband med detta såg jag över mitt tidigare sällan använda abonnemang på Storytel, och sedan såg jag att BookBeat erbjöd ett abonnemang för den som lyssnar lite mindre per månad. 89 kronor lyckades jag spara in där per månad.

Mina 12 000 kr per år med 8% avkastning (genomsnittlig avkastning på börsen) blir på 10 år hela 181 402 kr. Må anses banalt att tänka så, men det kan ge dig ett nyttigt perspektiv på det hela.

Sen säger jag inte att jag aldrig någonsin kommer betala för en Play-tjänst (jag betalar just nu faktiskt för CMore), men att försöka kapa de abonnemang som inte används är inte banalt. Det är inte mer än rätt.

Mitt tips här är att göra ett export av alla bankhändelser under senaste kvartalet och sedan summera upp de löpande kostnaderna för att se vilka du betalar för och sedan ifrågasätta ifall deras värde matchar eller överstiger dess kostnad.

Appar som t.ex. Mina Tjänster kan ge dig snabb koll på hur mycket du lägger per månad, och du kan enkelt säga upp tjänsterna direkt i appen (i vissa fall).

2. Samla dina lån eller förhandla om

Genom att samla dina lån kan du minska räntan. Bankerna tar gärna över lån från andra finansiella institut eftersom lånet redan är uppsatt, banken tar egentligen bara över lånet och får en ökad intäkt – inga större uppstartskostnader för banken med andra ord.

Du kan enkelt få ned din ränta en hel del på detta sätt. Förutom lägre ränta blir det ännu lite enklare för dig att ha översyn på dina lån och förstår hur mycket du har i skulder på totalen.

Vi svenskar är dåliga på att förhandla och ogillar sådana situationer. Men de som vågar ta förhandlingarna och diskussionerna går ofta därifrån med en bättre deal än den som inte vågar det. Din bankman tycker antagligen att det är minst lika jobbigt (de är ju människor, precis som du), så se till att vara väl förberedd med argument som t.ex. andra bankers erbjudande, att du är en lojal och stabil kund för banken, och alla andra typer av argument som kan tänkas ha.

Lånoo.se är tjänsten för dig som vill jämföra lån och hitta rätt lån för din situation.

3. Elkostnader

När vintern kommer krypande så är det många höjer inomhusvärmen markant. Och självklart ska du ha en behaglig inomhustemperatur, men det är näst intill orimligt att ha samma inomhustemperatur under vintern som sommaren ger oss. Att bara sänka ett par grader och sätta på dig ett par strumpor kan ge bra besparingar.

Sänk med fördel även varmvattenberedaren om du har en sådan i ditt hushåll. Du kan faktiskt vänta några extra sekunder för att få varmt vatten i kranen, rent kostnadsmässigt är det helt klart värt det.

Stäng av värmen i rum du inte använder

Har du ett gästrum eller ett obrukat rum i lägenheten under natten, det är inte helt ovanligt att man faktiskt inte har liv och rörelse i alla rum i hela hushåll under just natten. Stäng av värmen i dessa rum och sätt på det när du vaknar eller när du ska bruka dessa rum.

Visst, det kanske är lite kyligare där på morgonen – men det kan värmas upp snabbt igen. Testa en månad, kolla sedan på elräkningen och utvärdera om det var värt uppoffringen.

Har du automatisk värmereglering så kan du sätta på värmen så den slår igång innan du vaknar, men inte står på när du (normalt sett) inte är vaken. Lyxigt och skönt för dig!

4. Testa köpstopp i en månad

Har du utmanat din konsumtion någon gång? Inte? Då är det dags att testa.

Impulsköp står antagligen för en stor del av dina totala kostnader. Du kan minska dessa genom att t.ex. inte handla hungrig (mer om detta senare), men också avvakta med onödiga visiter till köpcenter för att fördriva tiden.

Tänk tillbaka på senaste gången du faktiskt utförde en faktisk aktivitet under en helg, vad var det? Vi är idag väldigt beroende av att besöka köpcenter och ser detta som en hobby som kan vara en legitim aktivitet under en lördag eller söndag, det är helt absurt om man tänker på det. Att konsumtion är en hobby.

Jag personligen vill leva ett händelserikt liv och jag kommer aldrig “extremspara” som vissa gör. Jag vill inte gå miste om upplevelser och mitt liv, för att jag ska kunna sätta undan pengar för att ha till senare i livet. Men att ifrågasätta sin konsumtion och hur mycket det faktiskt bidrar till ens liv är viktigt.

Är det en upplevelse du kommer minnas, den där gången du gick in på det där köpcentret den där lördagen? Knappast. Lägg hellre tiden på en upplevelse, det brukar ofta vara betydligt mer givande och kan vara gratis.

Testa under en månad att inte impulsköpa något. Skriv med fördel upp de saker du hållit dig ifrån att köpa. I slutet av månaden kan du sammanställa hur mycket pengar du sparat genom att inte shoppa onödiga prylar. Utvärdera sedan ifall det är något på den här listan som du faktiskt nu i månadens slut vill ha, om det är det, unna dig det då – du har antagligen sparat ett par tusenlappar så använd lite av överskottet till något du faktiskt vill ha, som en “belöning”.

Många klarar sig nog med en högre sparkvot som belöning och förhoppningsvis inspireras till sundare konsumtionsvanor över tid.

5. Matlåda

Under corona-tider så är det vanligt att man äter hemma. Men sedan när man går tillbaka till sin arbetsplats så kommer du antagligen börja köpa mer mat ute igen, du kanske springer förbi en mataffär och köper en sallad för 70-80 kr som egentligen kostar dig 10-20 kr att göra själv.

Försök göra storkok under helgen och spar detta i frysen och ta med dig till jobbet under arbetsveckan. En standardlunch ute kostar mellan 80-120 kr. 21 arbetsdagar i snitt per månad resulterar i 2 100 kronor per månad på enbart lunchen – och detta räknar inte med sporadiska köp av take away-kaffe eller snacks.

Bara här kan du enkelt spara in 25 200 kr per år.

Ett tips är att göra två storkok under helgen och sedan variera så att du inte behöver äta samma mat varje dag, det kan bli rätt trist. Du kan även välja att äta ute på en specifik dag i veckan om du verkligen inte pallar med matlåda varje dag i veckan.

6. Handla inte hungrig

Som jag nämnde tidigare, handla inte hungrig. Du gör då väldigt dumma och kortsiktiga beslut, för att stilla din hunger eller för att hungern ger dig signaler på att du är sugen på allt som finns i affären.

Har du möjlighet så kan det vara fördelaktigt att handla mat online, och se till att du är mätt och belåten när du klickar hem varor. Du kan då i lugn och ro gå igenom ditt skafferi, kyl och frys och göra kloka beslut. Nyttja såklart extra-erbjudanden om du vill men lockas inte till att köpa mer än vad du faktiskt kommer behöva.

Var rimlig i dina val, men köp så att du klarar dig. Du ska inte behöva gå hungrig i onödan för att du ska spara pengar.

Om du är lika tokig i siffror och data som jag kan du med fördel jämföra kvitton på när du handlat hungrig vs. när du handlat mätt. Du kommer antagligen se enorma skillnader (om man slår ut det på ett helt eller flera år).

7. Sälj dina oanvända prylar i hemmet

Jag kan garantera att ditt hem kryllar av prylar som inte används ofta av dig eller någon annan i hushållet. Genom att sälja av dessa prylar kan du tjäna in mer pengar, samtidigt som dina kostnader (nödvändigtvis) inte ökar, och således får du ett kapitalöverskott. Detta är inget som alltid kan göras, men gör du detta ett par gånger per år så ska du snart se att du tjänat ihop en bra slant.

8. Jämförelsetjänster

Webben kryllar av jämförelsetjänster, och många slåss för din uppmärksamhet. Men att jämföra innan du köper något kan spara mycket pengar på sikt. Det kan vara att du ska teckna ett nytt abonnemang (t.ex ett ljudboksabonnemang) eller köpa någon pryl och jämför priset mellan olika aktörer – du kan enkelt spara flera hundralappar per köp och på längre sikt kan detta ge dig mer pengar kvar i plånboken.

9. Löneförhanda

Ännu en punkt som inte handlar om kostnader men ack så viktigt. Att löneförhandla och vara aktiv i sin löneförhandling är viktigt för att successivt jobba upp en högre inkomst. I vissa fall kan det vara att du är tydlig med vilket värde du bidrar med, att du tagit på dig en ny tjänst med nya arbetuppgifter eller genom att konkurrensutsätta företaget du jobbar just nu.

I vissa branscher är det jättesvårt att påverka, och det får man ha respekt för. Men som tidigare sagt så finns det otrolig uppsida att faktiskt våga ta dialogen, och den som vågar ta dialogen med banken eller arbetsgivaren går ofta därifrån med en bättre deal än den som inte gjorde något.

10. Skaffa fler inkomstkällor

Sist men inte minst, så kan fler inkomstkällor vara nyckeln till ett sparande. Jag själv jobbar heltid och driver ett aktiebolag på sidan av. Jag tar ut en aktieutdelning varje år från mitt egna bolag, och kan sätta en stor del av detta kapital direkt på sparande. Förutom det så plockar jag en heltidslön som jagkan spara en del av också.

Är du i en situation där du redan idag kan spara pengar, så kan en eller flera nya inkomstkällor vara ett ypperligt sätt att skapa ett ännu större sparande. Kan du ta några extrajobb på sidan av jobbet, starta en blogg om ett ämne som ligger dig varmt om hjärtat eller på andra sätt bidra med värde för andra som någon är beredd att betala för, så kan du spara ännu mer pengar (speciellt om det inte innebär alltför stora investeringar för dig att sätta igång med dina nya inkomstkällor).

Slutord om att spara pengar

Kom ihåg, som allt med sparande – att göra något är bättre än att göra inget. Vare sig det gäller förhandla lån, köpstopp, ta bort löpande kostnader eller käka matlåda. Det finns ingen poäng att gå från 0 till 100 på en gång ifall du redan efter 1-2 månader är tillbaka på samma vanor som tidigare. Låt dig själv mäkta med, var konsekvent och rimlig under flera månader istället för att superspara under en månad.

Börja långsamt och allt eftersom kommer nog din motivation att spara mer pengar öka. Det blir en slags ränta på ränta-effekt även för motivationen. Du inser att du får mer liv ut för dina pengar om du ifrågasätter dina beteenden och du kan jobba dig närmare ekonomisk frihet, eller åtminstone en stabilare ekonomisk grund.

Lycka till!

Disclaimer: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i aktier, fonder eller värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Avkastningen kan också öka eller minska på grund av förändringar i valutakursen. Vi reserverar oss för eventuella fel i aktie- och fondinformationen som lämnas på denna sida. Åsikter och slutsatser som framkommer i bloggen är skribentens egna och skall inte ses som investeringsråd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

You May Also Like